Peter Englund

I boken Stridens skönhet och sorg har Peter Englund (f 1957) åstadkommit en väl paketerad läsning för den som vill försätta sig i 1910-talets tidsanda och politiska karta.

Någon sade: Först hade vi Preussen, sedan kom nazisterna och efter dom kom ryssen och alla tyckte de om att marschera.

Asta Gustafsson

Asta Gustafsson, (1930-1999) bildkonstnär och författare, född i Saltvik på Åland. Hon bedrev konststudier i Stockholm 1950 och vistades i Paris 1955, Kairo 1967, Belgien 1973 och Agadir 1979. Hon var roslagsmålare och modern impressionist. Hon har haft en utställning på hotell Arkipelag i Mariehamn och 10 separata utställningar i Stockholm.

1968 gjorde den italienske regissören Luigi Scattini mondo-filmen Sweden heaven and hell i vilken konstnären medverkade. Musiken stod Piero Umiliani för. Låten Mah-Na-Mah-Na (Mahnamahna) blev känd via Mupparna.

http://www.flurl.com/video/5467788_comments.htm

http://www.youtube.com/watch?v=wM89T74MPnE&feature=related

http://klubbsuper8.com/?p=379

Arthur Schnitzler

Arthur Schnitzler tillhör Wiens modernister och de s.k. dekadenterna i sekelskiftets Wien. en bok som jag har läst är novellen Drömberättelse som utkom 1926. Boken ligger till grund för Stanley Kubricks film Eyes Wide Shut. Boken rör sig i gränslandet mellan vakenhet, sömn och drömmar/dagdrömmar. Han är mest känd för sina små teaterstycken.

Boken Himlens blå av Georges Bates utkom 1935. Boken rör sig kring mötet mellan död och erotik, den s.k. erotismen, och verkar vara en pastisch på Schnitzlers ovanstående bok.

Boken Spel i gryningen är en mycket spännande och näst intill gastkramande läsning.

Hermann Broch

Hermann Broch (1886-1951) bodde i Wien, utvandrade till England och Amerika. I romanen Sömngångare 3/3 skildrar han tre epoker/övergångar 1880, 1900 0ch 1918.

Eduard von Keyserling

Eduard von Keyserling (1855-1918) föddes i Paddern i Kurland (Litauen). Han bodde senare även i München och Wien. Han tillhörde adeln och levde i en tid när adeln inte längre hade någon framtid i Europa. Han hade svårt att frigöra sig från det gamla men också svårt att anpassa sig till det nya. Hans romaner skildrar adelns bortdöende eller övergången från den gamla bördsaristokratin till det nya liberaldemokratiska samhället. Via tidskriften Axess (8/09) blev jag bekant med Keyserling och hans litteratur, bl. a. Vågor (1911) och Beate och Mareile (1903). På 1910-talet var han något av en författare på modet. Flera av hans romaner har översatts av finlandssvenskar, bl.a. Runar Schildt. Med romanen Wellen som grund har det även gjorts en tysk TV-film (2005). Skulle vara kul att se en mindre publikfriande och mer experimentell film eller varför inte en scenversion av samma bok?
I mitten av januari 2010 lyckades jag från det eminenta antikvariatet Nykyaika i Åbo få tag på ett alldeles eget, välanvänt, exemplar av "Vågor".
http://www.amazon.de/exec/obidos/ASIN/B00074054K/kinode-21