söndag 25 april 2010

Hymn till Västergötland

Psalmförfattaren Paul Nilsson (f 1866 i Längjum och död 1951) har skrivit texten till Västgötasången "Jag hälsar dig västgötarike".Den finns i sångboken "Sjung svenska folk! Sångbok för skola och samhälle" och gavs ut första gången 1943 av Samfundet för unison sång i Stockholm. Paul Nilsson tjänstgjorde under 50 år som domkyrkoorganist i Skara.

Kyrkomusikern Ivar Widéen (f 1871 i Bellö och död 1951 i Lidköping). har förutom Västgötasången även tonsatt bl.a.bönen "Gud som haver" .

Kopiera, flytta och klicka på nedanstående länk. Du kommer då till Västergötlands hembygdsförbunds sida. Se till vänster. Under ljudfiler klickar du på Västgötasången. Lyssna och njut !

http://moller42.se/VhfHjo060514/ny_sida_1.htm

fredag 23 april 2010

Räddaren i nöden och Hotell Savoy


Med hjälp av tidskriften Axess hittade jag böckerna "Räddaren i nöden", utg 1951, (ungdomsromanens stilbildare) av Jerome David Salinger (1919-2010) och "Hotell Savoy" och "Den falska vikten " av Joseph Roth (1894-1939). Salinger skildrar i sin bok huvudpersonen Holdens New York som en deprimerad och grå stad. Boken, kan man väl säga, har ett icke salongsfähigt språk.
I Roths författarskap skildras med sorg det gamla habsburgska imperiets förfall. Hans eget liv, som också är en resa i förfall, är en parallellhistoria till det förfall han skildrar i sina böcker.

fredag 2 april 2010

Public service

Enhetssamhället håller på att fragmentariseras. Ändå är det viktigt för de publika serviceorganen att publiken, om än med viss variation, kan tilltalas som en enhet.
Namnsdagskalendern och tillika den kyrkoårsbundna kalendern är en av de rester som ännu finns kvar av det kitt som hållit ihop och fortfarande håller ihop befolkningen.
Namnsdagskalendern är inte längre den spegel där man speglar sig i helgonen och de goda förebilderna och idealen inom den egna trosgemenskapen. Speglingen i kalendernamnen blir alltmer en självbespegling utan annan referens än individen själv.
Även inom kristenheten finns en tendens att det sammanhållande kittet håller på att sekulariseras och att det i kulten är individen, bedjaren och gudstjänstdeltagaren, snarare än Gud, som beskrivs. Det finns en tendens att speglingen i korset sekulariseras på så sätt att det blir en platt spegling, en narcissosspegling. Frågorna blir frågor om utseende: "Hur ter jag mig?" och frågor om moral blir frågor om stil "hur beter jag mig?" Det blir, kan man säga, viktigare att te sig än att ty sig.

I tidskriften Språkbruk 1/2010 (www.focis.fi), läser jag 7.4.2010, finns en artikel om almanackans namninnehåll. Det är Marianne Blomqvist, professor em. och ansvarig för namnlängden i den finlandssvenska almanackan, som skriver om namnlängder och det framtida namnsdagsfirandet. Hon påpekar att namnsdagsfirandet är en kristen tradition och att det i Finland finns fyra namnlängder: en svensk, en finsk, en samisk och en grekisk-ortodox plus att en och annan kanske följer den ryska helgonkalendern. Judar och muslimer i Finland firar inte namnsdagar. Hon föreslår i artikeln att Alla hjärtans dag skulle kunna bli en dag då alla namnsdagslösa skulle kunna firas eller som hon skriver "Den som vill får fira".

Som kuriosa nämner hon en webbkalender i Sverige med över 260 000 namn vilken har 727 namn per dag. (svenskanamn.se)

I Finland, kan man läsa, bygger dagens namnlängd på Åbo stifts helgonkalender. Namnsdagskalendern revideras vart femte år. Från och med i år finns det i den finlandssvenska almanackan 660 namn att fira, 319 mansnamn och 341 kvinnonamn.